Dagen före...

Tiden bara rinner iväg och allt man kan göra att försöka utnyttja tiden till max. Alla treor hänger varje kväll och umgås. Man börjar inse att folk man vant sig vid att de alltid finns där helt plötsligt kommer skingras över Sverige. Jag har inte fattat det än, det är för stort att ta in!




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0