Hyllningsinlägget som utlovats!

 
Att vi blev så himla bra kompisar är lite konstigt ändå. Vi jämfördes som ängeln och djävulen och det kändes som vi var "natt och dag".
 
Vi träffades via gemensamma vänner när jag hamnade i hennes parallel-klass i åttan. Jag minns att vi började inse att vi hade saker gemensamt när vi nådde ämnerna Converse (BESATTA!), hästar och vampyrer... ;)
 
Någonstans där blev hon min Blackkie och jag hennes Kläcks. Hon kallade mig även Alexisen och jag tyckte om det såpass mycket att det blivit både bloggnamn och instagramnamn. Så där fick ni historien bakom det också, smidigt inbakat!
 
Vad kan man säga? Vi tycker lika om så mycket och håller vi inte med varann kan vi diskutera så himla bra och vettiga saker blandat med totalt oseriösa samtal. Precis som det ska vara. 
 
Jag saknar att inte ha min Teen Wolf buddie. Kommer vara konstigt att fortsätta nästa säsong utan dig som sällskap, en av de få som faktiskt, hör och häpna(!), inte stör sig på min ovana att prata och ställa frågor under filmer haha!
 
Josefine, du är en av mina absolut bästa vänner och jag vill aldrig förlora dig 
 
 

Tankeväckande filmklipp

 


N
ästa går jag blir med häst ska jag antingen ha raka bett eller bettlösa varianter. Fy fan för detta! Aldrig mer tvådelat, tredelat eller nosgrimmor, bara remont någon enstaka gång för min del. 
 
Är nyfiken på att testa att rida i repgrimma, är faktiskt något man kan få tävla i i hoppning numera ju! :)
 

Det här med träning och hälsa

Ett så himla känsligt ämne som finns överallt numera.
Det finns oändligt många instagramkonton med foton som är menade att inspirera andra, medan vissa får ångest av att de själva inte har lika smala lår som tjejen i bikini ifrån LA. Personligen är jag en person som inspireras av såna här konton, speciellt om de delar med sig av övningar och hälsosam mat!
 
Problemet när man hamnar i ångeststadiet är att man bara upprepar alla fel man hittar på sig själv när man jämför sig med andra som ex. putmage, stora lår, celluiter osv i all oändlighet. Men man kommer aldrig så långt som att göra något åt det och där är det riktiga problemet. 

Det är ren fakta att om du inte ändrar din livsstil så kommer inte heller din kropp förändras. Makes sense, right? ;)
TRAIN INSANE OR STAY THE SAME.
 
 
Jag tror inte på massa dieter där man antingen äter för lite, tar bort kolhydrater eller måste sitta och räkna kalorier på allt man stoppar i sig, det måste vara ångestframkallande i sig! Jag tror på att man ska röra på sig, vara aktiv och inte bara sitta framför datorn eller TV:n hela dagen. 
 
 
Detta bör kombineras med att äta hälsosam mat och med detta menar jag en varierad kost. Fisk, kött, potatis, pasta, vegetariskt, mycket frukt och mycket vatten ser jag som grund. Lagom är bäst right? Därför anser jag att visst kan man unna sig en chokladbit någon gång i veckan, tränar du och äter hälsosamt kommer det inte göra någon skillnad i det stora hela (eventuellt någon extra finne). 
 
Det finns även en grupp människor som man inte pratar så mycket om, där träningen gått på tok för långt!! Jag känner till folk som tränar så mycket att kroppen bryts ner då den inte hinner återhämta sig mellan träningspassen (flera per dag) och knappt äter nagot alls. Vart finns det hälsosamma i den livsstilen, den skadar ju bara ens kropp?
 

Det största problemet för många är att de hatar att träna. Men träning kan vara så himla mycket olika saker!
 
Tycker du inte om att träna på gym blanda andra, träna hemma då. Finns så mycket workouts på youtube för det syftet!
 
Ut och spring, gå en rask promenad i backar med en kompis och passa på att prata om livets problem.

Hitta en sport du faktiskt tycker om att utöva, då kommer du inte skjuta upp på det hela tiden!
 
Har du ingen sport du gillar, var då inte rädd att att testa något nytt, det är aldrig för sent.
Tycker du om att dansa som en idiot när du är ensam hemma? Då kanske Zumba eller Streetdance är något för dig? Behöver du få ur dig lite aggressioner, varför inte testa boxning?
 
 EAT CLEAN, TRAIN DIRTY.
 
 
 
 

Försvinna i mängden eller öka gruppkänslan?

Något som jag blivit lite imponerad av här i UK är att alla skolor har krav på skoluniformer, stora som små barn! Jag har funderat över vad jag egentligen tycker om detta och här är mina åsikter.
 
 
Fördelar

  • Alla ser likadana ut, vilket innebär att man inte blir dömd lika lätt och placerat i ett fack som "Emo", "hora" och liknande...
 
  • Folk kan inte bli mobbade efter hur dom klär sig eller om man inte har märkeskläder och alla sätt att minska mobbing ser jag som något väldigt positivt.
 
  • Man behöver inte köpa lika mycket vardagskläder till barnet då de bara behöver ett par uppsättningar skoluniformer och sedan något för kvällar och helger. Man kan alltså komma billigare undan, väldigt positivt för folk med tajt ekonomi.
 
  • Dessutom ser alla barnen jättesöta (och de äldre killarna i kostymer ser ju bara för bra ut..) ut i sina uniformer. Mina värdbarn har fina uniformer varje dag. Pojken har svarta eller grå kostymbyxor, en röd eller vit piké och en röd troja över det. Flickan har en vinröd plisserad kjol, randig ärmlos skjorta, marinblå tröja över det och en kavaj med skolans emblem (liknande bilden ovan). De har även speciella idrottskläder med skolans emblem på allt, fran shorts till knästrumpor!

Nackdelar


  • Jag ser inga nackdelar, men tror att folk kan tycka det är tråkigt att inte få klä sig som man vill i skolan och att alla ser likadana ut, på gott och ont..
 
  • Väger vi att få klä sig som man vill under skoltid eller minska mobbing tycker jag att det sistnämnda väger tyngre. Det är ju bara att byta om så fort man kommer hem liksom?



    Hela United Kingdom har det och många andra länder, så varför har vi inte detta i Sverige?
 
Vad tycker ni om detta?
 
Försvinner man i mängden eller blir man en i gänget och minskar utfrysning?
 
 
 
 Klickbara bilder för källor.


 

Himla tänkvärt

"Innan vi har byggt upp vårt fokus så kan vi iallafall hjälpa hästen med blicken.
 
Alla hästar jag träffat som saknar framåtbjudning har en ryttare som har som ögonmål hästens manke eller hals. … Hm….. Konstigt att hästen inte skyndar sig till ett ställe den redan befinner sig på…"
 
- http://lindah.se

Läsvärt

Minns ni tjejen som vände upp och ner på svenska ridsportsförbundet genom att införa att hon kunde hopptävla i repgrimma?
 
Hon har skrivit ett himla bra inlägg om "rasism mot hästraser" och påpekar coh bevisar att man kan göra det mesta med vilken ras som helst. Checka in alla saker hon gjort med sin Arab och travar, det tror jag inte alla halvblod skulle klara av! ;)
 
Klicka in här!

Dagens visdom

Johanna Grant: Det är dessutom delvis man själv som gör det till vad det är. Är du inte nöjd, gör dig nöjd. Trivs du inte på jobbet, byt jobb. Är du inte lycklig, hitta något som gör dig lycklig. Kämpa lite till.
 
Så självklart, men hon sätter ord på det. Me likielikie.
 
 

Basic sadelkunskap 101

Alla mina sadelböcker som var kvar (mitt projektarbete)  lade jag ut på klubbens loppis och nu existerar inte fler till salu! 
 
Tänkte därför på er som inte har min superbraiga bok (är man stolt så är man), och för er som redan har den såklart, repostar jag ett väldigt intressant inlägg av ryttarduon.blogg.se som har slagit huvudet på spiken. Läs och sug i er eventuell ny kunskap! Det bästa med inlägget är de pedagogiska bilderna!
 
 
"Så nu tänkte jag ta lite om hur man hittar en sadel som passar. Jag tycker sadlar är väldigt kul, hade det inte varit så långt bort så hade jag utbildat mig till sadelmakare och utprovare. Jag hoppas det ändå kan bli så någon gång i framtiden för det är verkligen något jag tycker är kul och intressant! Därför så har jag snappat upp väldigt mycket information inom ämnet, jag är verkligen inget proffs eller utbildad. Men jag är realistisk och har lärt mig rätt mycket om det så något blåbär är jag inte iallafall, vill säga att jag har rätt bra koll :)

Det är alltid bra att ta hjälp av utbildade människor när det kommer till sadlar, det är trots allt den viktigaste utrustningen man köper till hästen. Men tänk på att det finns bra och mindre bra utprovare och det är trots allt ryttaren som känner sin häst bäst. Så provrid, prova många olika sadlar och se vad hästen och du själv som ryttare trivs bäst med. Bara för att sadeln ligger bra i stallet så behöver den inte ligga bra eller vara omtyckt av hästen när du rider.

Några viktiga saker att veta är om hästen är rak eller svängd i sin rygg, om den är bred eller smal, platt/rund eller takformad och hur lång hästens rygg är. Ni ser några bilder på de olika här nedan.



Har man en häst med svängd rygg så behöver man en svängd sadel, en häst med takformad rygg behöver en sadel med takformade bossor osv. Ryggens längd mäts från 5 cm/tre fingrar (lite delade meningar) bakom hästens bogblad till sista revbenet. En sadel får inte vara för lång, då kan den klämma på länden och den kan orsaka obehag eller åka fram.

Sedan så har man ju sadelns storlek med ex. 17" (tum) osv. Det är hur stor sadel ryttaren behöver, det har inget med hästen att göra. En stor häst kan ha en sadel som är 16" om ryttaren är liten. Men man får vara lite försiktig om man som ryttare är lång och ex behöver 17,5" och hästen har en kort rygg, då kan sadeln bli för lång, då kanske man får leta efter en sadel med kortare anläggningsyta ex med rundbossor.



En bra tillpassade sadel ska ligga an med hela bossan mot hästens rygg, den ska inte klämma någonstans eller släppa så att det glappar. Den ska ligga still när man rider, inte glida åt något håll och inte ryckas fram eller bak, gunga eller liknande. Bara följa med hästens rörelser men stanna där den ska vara. En sadel som glider fram och hamnar på/mot bogbladen stör hästens rörelser och den kan bli ovillig att röra sig och få ont.

Om man redan har en sadel och inte vet vad det är för vidd & tum på den så brukar det stå under kåporna, ev på lädret som skyddar överkåpan mot sadelgjordens spännen om det är en hopp eller allroundsadel. Olika märken har vidderna i olika format, vissa sadlar som bla. Prestige mäter sina i cm, då brukar det ex. stå 34 och då är det en normal mot vid osv. Andra märken har sina i siffror och då kan det stå tex 3 och i ett märke kan det vara normal medans i ett annat kan det betyda vid, man får ta reda på just det märkets. Annars kan det även stå MW, W, XW osv och det är precis som det låter "medium wide", "wide" och "extra wide". Tum står som vanligt ex 17,5" och det är alltså sitsstorleken som jag nämnde tidigare.





Det finns som sagt mycket man ska gå igenom för att se om en sadel passar eller inte. Sadeln ska komma ner på hästens rygg, inte ligga "uppe på" och inte kunna gungas fram och tillbaka om man tycker på bakvalvet. Man ska även få in ca 3 fingrar mellan sadelns framvalv och hästens manke när ryttaren sitter i sadeln.

Och tänk på att om du tänker använda padd under sadeln så prova ut sadeln med padden, köper man en sadel i lagom vidd och sedan sätter under en padd så kan sadeln bli för smal. Vid hoppning brukar det vara bra att ha en fårskinnspadd under sadeln för då kan hästens skuldror vidga sig när den hoppar utan att sadeln trycker. 

Det är även viktigt att kolla så att sadeln ligger i jämnvikt. Den får inte luta bakåt eller framåt, om en sadel får tyngdpunkten för långt bak så hamnar allt tryck långt bak på hästens rygg och hamnar den för långt fram så kan det trycka framtill istället. 



Som sagt, det är en hel del som ska passa när man provar ut en sadel.
Kom ihåg att det är bättre att rida barbacka än att rida med en sadel som inte passar
och att det kan ta tid att hitta en sadel både du och hästen trivs i. Ta hjälp av kunniga
människor runtomkringd dig eller åk på sadelprovning där man kan få möjlighet att prova
många olika sadlar och jämföra, en sadel är en investering, den kan vara dyr men det är värt det
."

Så sant som det var sagt. Huvudet på spiken Emily!
 

I bettens tecken del 5

Här kommer en tänkvärd repost från Baraelvira.se
 
 


"Bilden ovan är en sådan bild som jag satsar alla mina pengar (typ 10 kronor, så rik är jag) på att många fnyser åt. Jag hade nog också himlat med ögonen åt den för drygt ett år sedan. Men faktum är ju att bilden är så himla sann. Hade det cirkulerat omkring en bild på en hund med ihopsnurrade käftar, då hade folk avskytt den människa som utsatte hunden för det. Däremot publiceras det dagligen bilder på hästar, vars mun är precis lika igenstängd av läderremmar - men då reagerar ingen. Det är ju vardag, det är normalt, det är vad vi är vana vid att se. Citatet på bilden tycker jag summerar det hela väl; "Wrong does not cease to be wrong because the majority share it". Fel slutar inte vara fel bara för att majoriteten av oss använder det. Ingen av oss (hoppas jag) har för vana att sätta in en metallstång i hundens mun och sedan snöra ihop hundens mun. Det är inte accepterat i samhället, det tillhör inte vanligheten och ses därmed som ett brutalt fel - kanske rent utav djurmisshandel. Däremot har nog de flesta som läser detta inlägget någon gång tyckt att det var fullt normalt att utsätta hästen för samma procedur. Hur kommer det sig? Just precis, för att det är socialt accepterat.

 
 


Denna bilden hittade jag på Hästfocus Facebooksida. Tycker kanske inte bilden som sådan är fenomenal, man hade nog kunnat göra det på ett bättre sätt rent kommunikationsmässigt - MEN innehållet talar trots det sitt klara språk. En hårt spänd nosgrimma leder i många fall till andningssvårigheter hos hästen. Inte undra på, hade någon tryckt åt en rem över mitt näsben hade min kapacitet att dra in luft också försämrats. Täpper man till en andningsfunktion - då blir det svårt att andas = logiskt. Vad som är mindre logiskt är varför vi vill utsätta våra älskade vänner för det. Vi kräver att de presterar och levererar, på samma gång som vi konstant sätter käppar i hjulen för dem. Någonting känns lite förvridet, kan jag tycka. När man spänner igen hästens mun tar man även ifrån hästens möjlighet till att uttrycka sig. Hur många hästar blir inte "bättre" och "trevligare" att rida när man sätter på dem en snokrem? De slutar ju gapa och sticka ut tungan för att visa obehag - för vi tar ifrån dem det alternativet. De kaninte visa obehag, därmed ser det i våra ögon ut som att de trivs.

 
 

De här kommentarerna hittade jag under bilden från Hästfocus Facebook. Orkar knappt gå in på hur ledsen jag blir av att läsa den första, det är en så vanlig missuppfattning. Den andra kommentaren får dock mitt hopp att höjas lite, jag tycker att hen kommer med ett vettigt argument; varför sticker hästen ut tungan när du rider? Det är det man som ryttare borde fråga sig, istället för att trycka ihop hästens mun. Visst kan det kräva att man ändrar på något i sina vardagsvanor, men för tusan, är det inte värt det? Vi vill väl ändå hästen det bästa? Smärtan och/eller obehaget som hästen känner försvinner inte bara för att vi sätter på den en nosgrimma, det finns kvar, men vi ser det inte. "Syns det inte, så finns det inte". Bläh.
 
 
 
 
 
 
Denna bilden minns jag inte riktigt var jag hittade, men jag tycker att den är klockren. Det är precis såhär det ser ut runt om i våra stallar. Hästen gapar, berättar att den inte är bekväm med situationen - vi tystar ner den genom att dölja ("fixa") problemet. Det blir ganska tydligt när man ser det såhär, eller hur? Jag behöver egentligen inte skriva så mycket mer än att illustratören satte huvudet på spiken. Right on!"

Kloka åsikter och även om man inte håller med om exakt allt så är det tankeväckande. Personligen älskar jag den nedersta bilden, precis som Elvira beskriver uttrycker den obehag och istället för att ta reda på varför gömmer vi problemet. 

Just Elviras blogg har blivit lite av en favorit på senare dar, då även om jag inte håller med om allt hon säger uttrycker sig väldigt väl och förklarar varför hon tycker som hon gör. Att hon refererar till "tiden hon själv inte visste bättre" gör henne mer mänsklig i mina ögon och jag älskar när hon gör inlägg som dessa.
 
Vad är er uppfattning om bilderna?

I bettens tecken del 4

 
Då och då får man ju höra om anatomiska träns som kan göra underverk med ens häst och många nickar stumt och bara litar på att det är bra. Men varför är dessa anatomiska träns bra då, vad är skillnaden med dom jämfört med det gamla hederliga tränset?

"Hemligheten" ligger i att ett anatomiskt träns helt enkelt ska vara anpassat för att undivka att trycka på hästens känsliga nerver. Mest uppmärksammat måste ju Dyons "The Difference" träns ha blivit då det sticker ut med sitt udda nackstycke som ska lämna det känsliga partiet bakom örat fritt. Har hört många som har gott att säga om tränset, men när jag tittar på bilden ovan frågar jag mig om de andra nerverna. De ser ju ut som om de är större nervcentran (främst vid nosryggen) som ofta hamnar i kläm med ett achenträns och det har jag inte hört någonting om alls. Det problemet finns ju kvar även med ett Dyon träns, särskilt eftersom man inte kan byta nosgrimma, eller pannband för den delen. Det dyraste märket behöver alltså inte alltid vara lösningen på alla problem, även om det kan lösa många.
 
 
Även pullarnosgrimma ligger ju och trycker mot nerverna och gudarna ska veta hur många hästar som går med för små pannband. Det är ett så enkelt problem att lösa, köp en-två storlekar större på pannbandet och se till att det faktiskt är tillräckligt långt och på så sätt kan vi få bak nackstycket lite till och minska trycket vid öronen. 

Beijng hade ett så kort pannband på sitt träns att jag helt enkelt tog med ett jag hade liggande hemifrån och böt ut det för att jag tyckte synd om henne. Även detta var lite i det kortaste laget, men mycket bättre än det var före mitt "ingrepp".

Här ser jag nu ytterligare en anledning till varför remont-nosgrimman är att föredra då den verkar vara den som trycker minst på nerverna samt för den välkända anledningen att den är bäst för hästarnas tänder. Att den gör att hästens huvud ser milslångt ut är dock en annan femma.

Allra helst ser jag dock att man rider helt utan nosgrimma, kanske inte vid uteritt, men i övrigt. Personligen tycker jag att hästarna får finare uttryck utan nosgrimma och om man då skulle få problem med att hästen går och gapar för att det inte är något som stänger igen munnen på den, ja då får man väl helt enkelt leta upp problemet. Okej, min häst gapar för den vill komma undan bettet. Varför då? Har den ont? Nyper betten den i mungipan, är bettet illa tillpassat eller har hästen sår i munnen eller andra obehag? Har du ingen aning vad som är fel, åk till en hästtandläkare, minst en gång per år.

Jag är ändå glad över att jag ser fler och fler ute på tävlingar som börja hoppa på trenden "less is more" när det gäller utrustningen. Jag menar inte färgmässigt, för min del får ni gärna klä ut er till en regnbåge, men man har börjat plocka bort onödig utrustning.
 
Frågan man ska ställa sig själv är om ens häst verkligen behöver martingal, behöver den ridas på just pessoa och behöver man verkligen stänga igen munnen på hästen? Jag blir så glad när jag ser att folk tagit bort nedre delen av achengrimman. Behövs den inte, varför använda den då?

Ett steg i rätt riktning. Less is more, indeed.

Hoppryttaren Jens Fredricson på bild!
(Dock gillar jag inte att nosgrimman är av rep haha.. Har läst om för många som fått skav av det. )
 
 
Något annat som skrämt mig var när jag skulle träna för en duktig dressyrtränare och hen spände nosgrimman stenhårt på hästen jag red. Inga fingrar imellan där inte. "Annars stänger de ju inte ihop munnen och då gör de ingen verkan. Vill man ha det löst kan man likaväl rida utan" var vad jag fick höra.  Vet du vad, jag gör nog faktiskt hellre det.
 
Jag förstår logiken i hens resonemang, men är det verkligen något man vill sträva efter, att stänga ihop munnen med våld för att dölja de underliggande problemen? Varför inte ta bort nosgrimman, se problemen som de egentligen är och åtgärda dem. Hästen blir nöjd och avslappnad och man slipper bråka och ha en häst som biter sig fast i ena sidan, lägger ut tungan eller vad som nu är problemet. Win-win situation.
Och om man istället är den personen som spänner allt väldigt löst bara för att "man ska ju ha nosgrimma" så är det ändå som tränaren säger: Vill man ha det löst kan man lika gärna rida utan, den gör ingen verkan då. 


En av mina förra ponnyer, Fire Flory, stack gärna ut tungan och fipplade med bettet. (Besöket kan ni läsa om här). Ylva beskrev hennes mun som ett tredje världskrig och ja, skadan var redan skedd för många år sedan och allt vi kunde göra var att försöka lindra problemen. Trots detta blev hon aldrig riktigt lugn med tungan då hon helt enkelt förväntade sig att det skulle göra ont och skyddade sig i förväg. Tänk vad mycket ett felaktigt bett kan göra. Nosgrimma använde vi främst på tävling eftersom det i dressyrmomentet ingick i TR och då spände vi knappt åt det alls. Den var bokstavligen där för syns skull.
 
Såhär vacker var hon utan nosgrimma!
 
 
Jaha, här kommer jag och säger att man inte ska rida utan nosgrimma på uteritt. Hej dubbelmoral! Nä, men med något som stoppar på sidorna så bettet inte kan glida igenom som ex. parerstänger eller att man har en curbstrap(finns på Hööks) under hakan på hästen är det inga problem och i detta fall hade jag pelham där stängerna förhindrade detta.

 BR Fullcheek bett

Fast när man kollar in Luciana Diniz känns det inte längre så märkvärdigt. Kan hon rida utan huvudlag, kan vi väl rida utan nosgrimma eller hur? ;)



Nä, nu har jag fått tömma min frustration över bett och kan lugna ner mig igen. 

Hur resonerar ni läsare? Har jag rätt eller fel enligt er och vad är er åsikt när det gäller bett och nosgrimmor?
 
 

En rolig lista

Jag brukar hata när folk gör listor, men denna var faktiskt lite Gott&Blandat-känsla över med saker som kan vara lite kul att veta utan att den är seg att läsa.


10 saker du vill göra innan du dör:
 
Roadtrip i USA
resa till Australien,
åka jorden runt,
hitta hästen med "det" igen,
Se delfiner i det vilda,
hitta mitt drömjobb,
hitta min drömkille,
göra audition till X-factor eller liknande bara för att testa,
Bidra till att göra världen till en bättre plats och ge folk en orsak att komma ihåg mitt namn.
Testa alla smaker av Ben&Jerry 

 
9 saker om dig själv:
Min klädstil går ut på två saker: så mycket färger och mönster som möjligt haha!
Älskar att vara omkring djur, speciellt hästar och hundar.
Jag tycker sadelinpassning är väldigt intressant och skulle kunna tänka mig jobba med det.
Älskar att gå ut och dansa i timmar
Jag kan bli tystlåten när jag träffar nya människor, men det är något jag nästan jobbat bort.
Jag har hellre få nära vänner än flera man inte kan lita på.
Är extremt svag för Converse, mina första Converse har jag sparat!
Älskar äpplen. Äter gärna 2-3 st per dag, minst!
Har ingen aning om vad jag vill bli och det grubblar jag mycket på.
 
 

8 sätt att vinna ditt hjärta på: 
Oj, åtta sätt haha!..

Steg ett: var okomplicerad att hänga med.
Steg två: Var lätt att prata med
Steg tre: Ha en sarkastisk, ironisk humor som får mig att skratta
Steg fyra: Komplimanger är alltid trevligt
Steg fem: Om du inte ser ut som ett träsktroll är nog det allt som krävs! Har han en "surfartouch" på utseendet hoppas jag någon tar emot mig när jag faller handlöst och antagligen får en rejäl hjärnskakning (Y).
Steg sex: Bjud på mat! Jaa, det är det avgörande steget, det är viktigast av allt!! (Känn ironin, mina vänner, ironin.. Fast gratis mat väl aldrig fel så den får vara kvar. Punkt.)

7 saker du ofta grubblar på:
Vad jag ska utbilda mig till och jobba med,
livets mening (här var det djupt),
kärlek,
folks beteende,
drömscenariot där ens kändiscrush blir blixtförälskad i en och man lever lyckliga i alla sina dagar..,
"Vad hade hänt om jag istället..."-scenarion,
Om jag kommer bli den evigt ensamma kattdamen haha!

6 kändisar du tycker är snygga:
Tyler Hoechlin, Daniel Sharman, Tyler Posey, Alexander Pettyfer, Jamie Campbell, Callen McAuffie

5 saker du aldrig skulle vilja göra: Få cancer, lida till döds, gifta mig "bara för att", slänga iväg alla drömmar för någon annans skull, jobba resten av livet på ett jobb jag hatar.
 
4 saker du köpt den senaste månaden: The Mortal Instruments-böckerna, en ryggsäck, Converse och en klänning.
 
3 sätt att få dig le/skratta: Komplimanger, ironiska kommentarer och glada, snälla människor.

2 gamla favoritlåtar: "Jag har en hemlighet" och "En rosa Helipoter" som jag ställde upp med på skolans schlagerfestival och kom tvåa med! Det ni, ska nog lägga till det på mitt CV... Två favoriter från tiden då man fortfarande gick på fritids efter skolan haha! Kan ha varit 9-10 år då kanske?

1 sak folk inte visste om dig: Är väl inte helt okänt, men jag hatar prata i telefon och är inte bra på att smsa tillbaka fort och liknade! ;)


Inte som jag tänkt precis



Hej, jag lever och är oändligt många erfarenheter rikare än för två veckor sedan.
 
Det blev inte som jag tänkt mig då familjen och jag hade väldigt olika syn på barnuppfostran och det slutade i att jag nu är hemma i Sverige. 
 
Kort och gott kan jag säga såhär. Jag har rest själv, flyg, transfers, gått vilse i huvudstaden sent på kvällen och när jag väl hittat någon att fråga om vägen blir svaret "No English"..., träffat så otroligt snälla människor som tog en under sina vingar och även otroligt spontana människor jag kommer minnas resten av livet.

Ön är ett paradis och jag vill tillbaka. Får se om det blir en annan resa dit igen, för jag är kär.

Vad som kommer hända nu vet jag inte men gissningsvis kommer jag kolla igenom utbudet inom Au Pairandet samtidigt som jag söker ett vanligt, tråkigt svenssonjobb som jag antagligen kommer att hata.
Förhoppningsvis får jag snart se Sverige genom en fönster på ett flygplan igen där omgivningarna förvandlas från ens inrutade verklighet till små dockhus och man bara stiger högre och högre.
 
 
 

We got the power

 
 
 
Allt fler skriver om att idag är det deras sista dag innan skolan tar vid igen. Tillbaka till tryggheten skulle jag hellre kalla det. De vet vad som väntar, läxor och prov även detta år och en dos skoltrötthet som ofta infaller.
 
Årets studenter söker antingen jobb, börjar plugga igen, har redan ett jobb eller drar ut i världen. I vilket fall så blir det en omstart. Vi har nu en chans att själva välja vad vi vill göra.
 
Vi är myndiga, vi kan tjäna våra egna pengar och börja spara till våra drömmar. Kanske är det en lägenhet med pojkvännen, en häst eller en utlandsresa? Vi bestämmer det alldeless själva. We are the bosses of our own lifes.
 
Mitt i allt detta kommer vi möta nya människor och de kommer förändra oss, förhoppnigsvis till det bättre, precis som ens nuvarande vänner har gjort. De kommer att öppna våra ögon och ge oss ett nytt perspektiv på livet.
 
Det är så mycket man inte hunnit se och göra ännu och nu har vi äntligen chansen, på riktigt.
 
 
 
 
 

Saker jag hatar

*När folk snackar bakom ens rygg (illa nog, men skitsnacket finns överallt) men någon känner sig tvungen att framföra det. Jag är, till skillnad från många andra, hellre ovetande lycklig än olycklig.
 
*När man stället upp till 100% för någon, inte får något tillbaka och det knappt uppmärksammas. 
 
*Jag är den eviga lyssnaren. Jag lyssnar, ger råd, försöker alltid vara så ärlig det går och vara positiv och peppande. En bra egenskap enligt många, men att lyssna på för mycket negativitet tär på en och tynger en.
 
*När folk aldrig blir nöjda. 
 
*När folk har en förkärlek till att trycka ner andra för att få sig själva att må bättre. Att jämt förminska sina egna misstag och förstora andras. Vill spy på det!
 
*När man säger "Vi måste ses snart" och man vet att det inte kommer hända. Det sägs bara av ren artighet till varann. 
 
*Att inte veta vad jag vill bli i livet
 
*Myggor och fläskpannkaka

Mina favoriter

När man tvekar, när man är osäker och kanske även rädd.
 
Då är det de dessa quotes som lugnar mig och jag hoppas att även ni tycker om dem. Jag funderar på att rama in några och få upp det på väggen, så man vaknar och ser det varje dag. Vilken pepp!
 
 
 
 

 

 
 
"Det är inte långt kvar, det är bara att fortsätta tills jag kan inse att jag är i mål"
 
 
"Himlen kan vänta// Heaven can wait"
Jag vet inte varför jag föredrar den på svenska dock.
 
"Även om världen skrämmer dig måste du våga leva"
En favorit.
 
"Varje gång du möter min blick blir min värld en aning större. Varje gång du möter min blick hör jag ditt hjärta ge mig blod. Varje gång jag möter din blick så vet jag vem jag är"
 
"Kids you may think your only choices are to swallow your anger or throe it at someones face. But there's a third option. You can just let it go. And only when you do that is it really gone and then you can move forward"- How I Met Your Mother, Ted Mosby.

Leker Copycat

20130719-220428.jpg
Men för en klockren text som på denna bilden får man faktiskt sno den från andra! (syftar ju på Linnolsson.se)

"Ridsport förstör självkänslan"

Läsvärt inlägg från tjejen som säger vad hon tycker! Spana in här.


Det Evelina säger är att ryttare kan räkna upp en evighets lång lista på saker vi behöver förbättra och som vi inte är bra på, vilket jag själva också kan! 
 
Exempelvis;
★ Jag behöver bli tuffare i min inverkan
★ Inverka mer överhuvudtaget
★ Kunna sitta mer följsamt i traven
osv, osv...
 
Det som de flesta har problem med däremot är att säga något de är bra på ridmässigt. Där brukar de flesta bli stumma och stå svarslösa. En av ridlärarna på Plönninge brukade tvinga oss att säga något bra vi gjort under lektionen, vilket såhär i efterhand var en bra övning men just då var det bara "jobbigt och onödigt".
 
Låt oss alla skriva ner åtminstone tre saker vi gör bra, något som är vår styrka som ryttare. Det kommer kännas bra att läsa upp de punkterna när det känns som allt man gör ändå inte är tillräckligt bra och man står och stampar på samma ställe. Jag publicerar tre styrkor i min ridning senare!
 
Ni får väldigt gärna dela med er era styrkor och svagheter i kommentarsfältet- vi alla har dem! Go, go, go!
 

Bra ridtips!

Ponnysanning har nyligen lagt upp några av EventionTV:s klipp och dessa är mina favoriter!
 
 


Dagens bästa kommentar

Här har vi en som tog till sig "Vikten av att berömma inlägget"!

Ang. beröm 
Red beijing igår, kände att jag var tvungen att sitta på häst ryggen igen och efter att läst din blogg flera gånger om dagen (A) heheh så bestämde jag mig för att prova beijing, red henne endel i början, men jag vet att du ridit henne mycket så ville känna på henne igen!

Duktig Alex! du har verkligen fått denna hästen fin! hon är riktigt arbetsvillig, lite vinglig än kanske men det kommer med tiden :) hon är ju nääästan ftf en bäbis :D även om kondisen inte är den super duper bästa så vill hon verkligen arbeta, väldigt mjuk i steget och väldigt go personlighet! :) 
Klappa dig själv på axeln Alex!


Tack så himla, himla mycket till klasskompisen Rebecca! Blir så himla glader, kommer nog le tills jag somnar. Wiiie! Kram till dig! :D

Kondisen-  haha håller med, den är den sämsta någonsin! Beijng blir svettig innan unghästarna blir det, det säger väl en hel del... ;) Blir bebisarna svettiga under sadeln behöver hela Beijng duschas då hon är sjöblöt. Lite tragiskt, men det blir ju bättre! :)


Förbättra din sits

I senaste Hippson Magazine var det många bra tips för att kunna inverka bättre, som jag själv ska ta till mig! 
 
  • Sätet: Slappna av och svinga med hästen utan att driva, vänta in din häst så ni "svingar" tillsammans. Ett effektivt säte är ett avslappnat säte. Hästens rygg blir som du sitter på den, vill du hästen ska slappna av och svinga med ryggen måste du börja med dig själv.


  • Ryggen: Utnyttja din naturliga S-kurva i svingandet med hästen, låt axlarna falla ner.


  • Handen: Tänk att du bär två glas champange. Hamnar du i ett dragande läga där du försöker tvinga hästen i form hindrar du ryggens rörelse istället för att få en svingande rygg.


  • Handen: Du ska ha ungefär 200 gram (mindre än en chipspåse) i varje hand. Inte ingenting, men inte heller flera kilo. Om det känns som du behöver mer än så; lyft innerhanden istället. Genom att lyfta istället för att dra hindrar du inte ryggens rörelse! Detta kallas arrez-tygeltag och fungerar på såval stela hästar som för hästar som går emot eller bakom hand.

  • Handen: Håll tyglen "bak och fram" (den ände som löper från hästens mun ska alltså gå in mellan tumme och pekfinger, ner genom handen och ut mellan ring- och lillfingret). På detta sätt går det snabbt och lätt att hitta en bärig hand.

  • Tanken: Välbefinnade är kodordet. Tänk "fredagsmys i soffan". Det ska vara bekvämt att rida, inte en kamp!

  • Fokusera på att slappna av i din egen rumpa om din häst behöver slappna av.


    Andra bra sidor att kolla in på för sitstips!
    - Detta är ett repotage gjort på självaste Plönningegymnasiet, där jag själv satt i publiken!
    - Även denna är skriven av Hippson.
    -"Swing with the Horse"  Den är inte på engelska ;)
    - Denna hade nya tips!

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0