Jag är för snäll



När en åttaåring med puppy eyes vill att man ska leka efter en tio timmars arbetsdag, vem är man att säga nej?...

Jag lyckades slippa studsmattan (då jag både då och nu dör av trötthet) och övertygade honom om att det var en perfekt kväll för brädspel. Lagom aktivt enligt mig. Detta innebär att om man ska räkna in detta i min "arbetstid" efter stalljobbet jobbade jag mellan 11-12 timmar idag?
 
Jag är väl för snäll, jag behöver inte sätta mig och leka när jag officiellt har jobbat klart för dagen, men samtidigt vet jag att jag inte stannar här för evigt och jag vill att de ska minnas mig som den som faktiskt spenderade tid med dom, lekte med dom, bakade med dom, den som fanns där.

Deras förra Au Pairer har aldrig lekt med dom innan, då det som sagt inte ingår i jobbschemat och då måste göras efter arbetstid. Ja, jag undrar också varför mitt jobb tituleras som Au Pair. "Live-in Groom" passar bättre, men en hästskötare måste ha mer betalt så är väl därför.
Oh, the irony.
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0