Tråkiga nyheter.

 
 
Kan ju meddela att Nakita, min förra ponny, födde ett litet fuxföl för nån vecka sedan. Vad jag fått höra var den jättefin i kroppen och väldigt söt, men tyvärr dödfödd.
 
Stackars Nakita, hoppas hon får ett föl nästa år istället.. :(
 
 
 

Någon börjar bli rund om magen...

Ni minns väl Nakita? 
 
Om inte så kommer här en väldigt kort sammanfattning: Ponnyn jag köpte efter Florran för att läka såren, ponnyn som trots grundlig röntgen lyckades ha ryggproblem och dömas till avelssto av en av Sveriges skickligaste veterinärer ifrån Husaby och som vi då sålde som avelssto.
 
Numera har hon det superbra. Hagen är oändlig och magen blir bara större och större. Hon beräknas föla i slutet av Juli och här har ni en nytagen bild vi fick från nya ägaren! 
 
Hon kommer bli den perfekta mamman, har nog aldrig stött på en så genomsnäll häst.
 
 
 

Bebis påväg!

Nakita är ju dräktig, tror hon snart är inne i 8e månaden!
 
Längtar så mycket efter en liten långbent Bambi med stora Nakita-ögon (översättning: De vackraste, snällaste någonsin). Den kan inte bli annat än vacker och den har goda gener i sig!
 
Kan lätt säga att jag kommer vara ett galet fan av denna bebis, följa den på 3-års test, kvalitén och championaten! Stalker-varning på hög nivå.  H e r e   w e   g o !
 
 

Min första ponny

Sommaren 2007 provred jag Källstorps Lima, en New Forest född 1993.
Hon var lite framtung, gick lite på bogarna och hade väldigt svårt för högergalopp, men jag var så kär. Världens tryggaste och snällaste ponny.

Lärde mig mycket under de tre åren med henne. Vi hade problem med att hon stannade i hoppningen, om jag inte gjorde precis, precis rätt. Detta visade sig att det berodde på att sadeln låg på bogarna, en sadel som alla sagt (då vi var oefarna inom det området) låg superbra. "Hon är bara dum och ni borde sälja henne". 


Men vilken förvandling säger jag bara. Även om vi aldrig fick till placeringar fick vi fina jämna rundor och äntligen slapp vi alla stoppen. Vi hade bra nollrundor, hela tiden. När vi väl var mogna för att börja skära in svängarna i omhoppningen satte hennes syn stopp, även om vi inte visste att det berodde på det då. 
 
Mamma hjälpte mig att rida till henne någon gång i veckan, då jag själv inte hade full koll på det där med att rida i form. Även en annan superduktig tjej i stallet hjälpte till då och då. Det tog på stoltheten att inte kunna själv, även om man visste att de var något tiotal år äldre, haha!
 
Vi lyckades faktiskt få lite pli på henne, hon var musklad som aldrig förr och slutade gå på bogarna. Hon blev mycket finare överlag och var supertrygg i hoppningen. När hon hade sina bästa dagar kändes det som vi skulle kunnat hoppat upp till himlen och tillbaka, hon bara klippte allt!
 

Vi hann även med att starta fälttävlan och det var det roligaste vi gjort. Dressyren gick sådär, men hoppmomenten var skitbra! Bara någon vecka senare var hon helt blind. Det skedde i samband med att hennes hagkompis Rosso var tvungen att tas bort pga Cancer och då hade hon ingen som "guida" hjälpa henne i hagen längre. Strax efteråt började hon gå in i saker och vi skickade iväg bilder till en ögonspecialist. Katarakt i båda ögonen.

Det märktes på andra sätt, när man tänkte efter. Hon var stensäker på taxering och skötte det helt själv, men i slutet började jag få taxera och det fungerade ju det med. Hon hoppade enbart på vad jag sa och litade på mig. Så galet lojal och snäll ponny, många skulle tvärvägrat.
 
Så till en underbar ponny med det allra bästa temeramentet- Vila i frid.


 
Vi var inte så aktiva inom filmandet, men här är när Limas förrförra ägare hälsade på! :)

Vår sommar i Helsingborg


Efter första, och enda, starten i fälttävlan! Glada tjejer!




 

 

 
 
 
 

Ändrad uppfattning

Jag har aldrig varit ett stort fan av unghästar, men nu känns det som att jag ändrat åsikt.
 
Jag har alltid varit så rädd för att förstöra dem, då den viktiga grunden läggs. Men efter att ha sett Bejing göra så stora framsteg känns det helt enkelt bra. Det känns så himla kul att se dem växa och utvecklas, och göra det så snabbt! 
 
Unghästar är som oskrivna blad, det kan sluta i en bestseller eller ett fiasko. Det styr författaren.
 
En annan fördel är att de är oförstörda, och formas de rätt har de en ljus framtid som bara är deras, bara att öppna armarna och ta emot. Allt annat mot var Florran var; misshandlad, förstörd i munnen, ryggskador och psykiskt instabil.. Vill knappt tänka på de hemskheter hon fick möta under sitt liv. Hon har gjort ett starkt avtryck i mitt liv.
 
...
 
Bejing kan i för sig fortfarande ge sig på en bockning, men innan var det mer intensivt och hon gjorde det i varje galoppfattning och ofta hela galoppen igeonom.
Nu genomför hon hoppträningar och sköter sig super och har en bra inställning till arbete. Mjuk och avspänd.
Nu i efterhand är det lite ledsamt att jag inte har filmer på "då & nu". Det hade varit häftigt att visa upp för er!
 
Så ja- jag är stolt över lillskiten.
 
Att du däremot blivit tillräcklig fin och skötsam för att ingå i all undervisning betyder dock att du dras bort från mig... Saknar att va med dig.
 

Reunion!!

Åkte och hälsade på min lilla Nakita!
 
Hon har gått tillsammans med en 3årig hingst och helt enkelt blivit "fribetäckt", som det heter!
 
Hon brunstade om en gång, men sen dess har det varit lugnt, så antagligen är det en bebis på gång nu!
Ska lätt åka dit och kolla när det ploppat ut, antagligen har vi inte vägarna förbi förrens i vår igen, så kanske ser henne en gång till innan fölningen!
 
Riktigt kul att se henne, mysig och kelen som vanligt med stenkoll på sin man! En svansviftning och han backade undan och lät henne vara ifred med oss.Tuff tjej!
 
Photo: Hälsade på min lilla bebis idag! Långhårig och lycklig blivande mamma!! #Nakita #sötegris http://instagr.am/p/RU7OjLNQcN/Photo: Alexandra Park med Nakita och hingsten Torsten Kan!

Everything comes to an end

Igår så åkte min Nakita iväg för att börja sitt nya liv som avelssto!
 
Det känns bra, fina stora hagar, de har lösdrift och håller på att renovera stallet och det kommer bli skitfint :)
 
Men det viktigaste är att de inte har något barn( en vuxen dock) och det känns extra tryggt då hon inte ska ridas och att hon även kommer få bli mamma, när hon älskar föl så mycket!
 
De gillade hennes typ av sportponny och att de fick både bra hoppteknik och steg OCH ett fantastiskt temprament ;)
 
 




Vi hann inte ens ha ett år tillsammans och det är tråkigt att det slutade såhär, men det är det absolut bästa för alla parter. Hade jag haft eget stall hade vi behållt henne, men så är det tyvärr inte.
 
Och jag hade nog tröttnat om jag aldrig hade fått rida min egen häst och aldrig kunna sätta mål att sträva imot, att drömma om.
Jag är en tävlingsmänniska. Jag vill ha planer att följa ;)
 
Dessutom är stallet där vi har henne nu inte alls bra för en häst som inte rids då hagarna inte är tillräckligt bra för att hon ska kunna motionera sig själv och må bra helt enkelt!
 
Så kändes bra att lämna henne på detta fina stället! Hon var kolugn och fann sig direkt!
Numera går hon med en unghingst så blir det något, så blir det något.
Annars testar dom nästa år! :D
 
Äldre bilder med gamla ägaren! :) Vacker ponny!
 
 
 

Finns ödet, så hatar jag det.

Tipsa så många ni kan. Behöver snabba besked.
Snälla hjälp oss.
 
Här har ni hennes annons...
 
Första gången jag lagt ut en häst på annons, men nu är det definitivt det bästa jämfört med alternativet.
 

Nakitas Stam

Chocken som uppstod när vi pratade med hingstägaren och hon upplyste om att Nakitas stam var RIKTIGT BRA.
Lite tur i oturen där, tack gode gud för det!

Här har ni Nakitas pappa- Namajan!. Tysk godkänd hingst, han är dock lite till åren på denna filmen! :)



Nakitas mamma Lajka hittar jag ingenting om.
Hon är som försvunnen från jordens yta. Poff väck. Gissar iaf på att hon var skäck!

Här har vi "the good stuff". Nakitas farfar Nadler.
Han har hela 18 godkända hingstar och 22 diplomston efter sig. Det var denna hingsten som lyfte hela stamtavlan, då han är riktigt, riktigt fin. Lucky for us!



Här har vi hennes Farfars far Nazim!






Hennes halvbror Night Flight har ni här!
Det är pappan de har gemensamt!


Hans egna avkomma blev läskigt lik Nakita..




Sedan har Nakita även haft ett föl i Tyskland! Jag har hittat namn på den, men tyvärr ingen bild..
Navarra blev dess namn och föräldrarna är då Nakita och Night Star III!

Night Star på bild!
Som ni förstår är jag otroligt nyfiken på avkomman efter dessa finisar! Så skulle ni snubbla över ett brunt, tyskt ridponnysto vid namn Navarra- RING MIG! ;)








The destiny of Nakita

Igår var vi som sagt uppe på Husabys Hästklinik.

De gick igenom hela henne (igen) med både böjprov, longering, ridprov, ultraljud och röntgen.

Förra gången vi var hos veterinär hittades en pålagring på 6-7 ledutskottet vid nackkotorna, men med ultraljud kunde veterinären se att skadan inte var aktiv. Han hittade även en förändring vid 2 och 3 nackkotan.

Men ultraljud och röntgen kunde han även fastställa att hon har artros vid 15 och 16e ryggkotan.



Detta innebär att Nakita inte ska ridas och allra helst bli ett avelssto då hon har en bra stam, fantastiskt temprament, bra steg och hopptalang.



3e gången gillt?

Anledningen tillmin bloggpaus är att Nakita inte mår helt 100.

Vi håller på att utreda allt och därför är det enda jag gör just nu att promenera en runda varje dag med tösen! Skriver mer om just detta på måndag för då ska vi nog har klurat ut precis hur det ligger till och vad som kommer hända.

Lilla Sötan

Snabb Presentation

Jag heter då Alexandra  och är 17 år och går mitt andra år på Plönningegymnasiet inriktning Samhäll-Ridsport!

Jag är uppväxt på ridskola, me som liten höll jag även på med dans, friidrott, balett, fotboll, simning- YOU NAME IT!
Väldigt aktiv alltså ;)

Jag fick min första C-ponny när jag skulle börja sjuan och det var en New Forrest vid namn Källstorps Lima!
Lärde mig mycket på henne, hon var väldigt trygg och världens snällaste och bästa läromästare.

Vi tävlade upp till LB hoppning och hann starta en fälttävlan, det var det bästa hon visste :)

Tyvärr drabbades hon av katarakt på båda ögonen och på två veckor blev hon helt blind, vi var tvungna av avliva henne <3

Vi hann njuta av 3 år tillsammans

Du vet att jag alltid kommer älska dig, att ingen kommer ersätta dig och att du för alltid har en stor del av mitt hjärta som ditt eget<3 Älskar dig Källstorps Lima <33    11/6- 2010 <3


Min andra D-ponny blev Fire Flory och hon var... GRYM. Hennes klipp i sprången, hennes kapaciet- helt otroligt!
Jag kommer nog aldrig få sitta på en sådan häst igen.
Hon var en "once in a life time"


Vi hann starta upp till LA hoppning och några fälttävlan, även här var det favoriten!

Olyckligtvis visade det sig att hon var drabbad av både spondylos och kissing spines... Hon hade så ont att hon inte gick att hantera ( hon var irländare och hade haft en tuff uppväxt. Smärta blev ilska) och vi fick ta bort även henne, men det var det enda rätta att göra.

Jag hann bara ha henne ett år, jubileumet firades på en vetrinärklinik.. <3





Jag tog det udda valet att ha ponny sista året och då föll valet på Nakita! Detta D-ponny sto har jag ägt sedan november och vi har inte hunnit tävla någonting än då vi inte ridit ihop oss tillräckligt bra :)

Det är en pigg och känslig madam som är otroligt söt, vilket man får höra av många! ;)

Vi siktar mot att kunna ta oss upp till LA hoppning och starta P80 i fälttävlan.

Har nästan inga bilder, så slänger upp senaste filmen en gång till :)








Hoppas några av er väljer att stanna kvar på min blogg :)


Hästarna i mitt liv

Tänkte ta tag i den kategorin och skriva några inlägg till helgen, för att hedra de hästar som gjort mig till den jag är idag :)

Det innebär att flera ridskolehästar kommer lyftas fram( från ridskolorna Lunden, Smörhult och Isaberg) och såklart ska jag skriva om mina 3 hästar som är/varit i min ägo.

Här finns mitt första inlägg om ridskole hästen Sandra Star, en arab som stod i Smörhult! :)

Söta eller vad? ;)

NAKITA

Idag så har jag hunnit med mycket!

Vi har besiktigat, kollat om sadlarna passat och fått hem min lilla Nakita! :D
Superduper söt!

Hon är en D-ponny, sto och brunskäck!
Väldigt pigg, glad och mysig :)

Eftersom jag inte hunnit ta några egna bilder ännu kommer här några från förra ägaren Josefine Skoglund!




Tror vi kommer trivas jättebra tillsammans! :)

Sandra Star

Eftersom jag inte red så länge på Gark hann jag aldrig få någon riktig favorit. När jag började rida i Smörhult, 2001, så blev favoriten en storhäst Arab. Lite udda som favorit när man bara är ca:7 år och knappt når nedanför sadeln? Hon var iaf den snällaste arab jag sett! Red henne på nästan alla lektioner, deltog i clear rounder med henne, även i min debut på 10 cm... Detta var en perfekt häst att lära sig rida på, så snäll att hon nästan var lite dum! <3
Tyvärr lever inte hon längre, men hon var underbar<3
BILD PÅ OSS!


Hästarna i mitt liv...

Jag har länge tänkt att skriva om hästarna som travat genom mitt liv och lämnat kvar hovspår, som finns kvar än. De kommer aldrig suddas ut. Vinden rår inte på dem minnen vi har tillsammans <3



Ska skriva från första, första början. Då kommer det alltså vara ridskoleponnyer som är först ut! Har inga så gamla bilder på denna datorn, så skriver det först inlägget i denna kategori imorgon! (Y)
Jag började rida på Gark som 5 åring, böt till Lunden( som senare stängdes) och sedan blev det Isabergs Ridklubb. Därefter gav jag mig på medryttarlivet och sedan har det rullat på!
Är nu inne på min andra ponny och mitt 11 år som ryttare! Vi siktar högt och det finns inga gränser för hur långt vi kan gå!

RSS 2.0