Kom just på en grej när jag hade debatt om en bok i skolan. Jag hävdade att ingen är perfekt, men blev då motsagd med att alla är perfekta.

 

Men vet du vad, det håller jag inte med om överhuvudtaget. Jag är inte perfekt, Du är inte perfekt och vår idol är inte heller perfekt. Men vet du vad- DET ÄR HELT OKEJ.

 

Det är okej att tycka olika, vara olika och leva olika. Det är okej att ha svårt för matte och det är okej att inte vara nöjd med varje del av en själv. Det är normalt.

 

Däremot måste man kunna väga upp denna accpetansen med att vi är bra, vi är tillräckligt bra och att vi faktiskt är mer än bra, vi är grymma. Man får tycka att man är riktigt bra på något, man får älska sina ögon, sitt hår eller vad man nu tycker om mest av sig själv.

 

Grejen med detta är att alla är olika, unika, och det är en bra sak!

Jag menar, hur kul är det om alla tycker lika, det skulle inte finnas någon variation!

Alla skulle falla för samma killar, ha samma kläder, samma frisyr och någonstans där mitt i skulle vi försvinna i mängden.

 

Alltså-

 

 

 

Andra åsikter? Dela med dig! :)